Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Handledare: Andreas Hagberg.

VÄr studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer pÄverkar deras arbete. VÄr forskningsmetod Àr fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet pÄ Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingÄende Àr EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras pÄ bÀsta sÀtt, för att uppnÄÀgarnas krav pÄ avkastning pÄ kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men Àven hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har Àgt rum de senaste Ären och bolagsledningarnas brisfÀlliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats bÄde nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Uppsatsen behandlar prissÀttning av rÀnta pÄ lÄn som lÀmnas mellan företag i grÀnsöverskridande intressegemenskap, dÀr korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillÀmpas för att avgöra huruvida den interna rÀntan satts pÄ marknadsmÀssiga villkor. I fall dÄ rÀntan anses avvika frÄn den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat pÄ grund av den oriktiga prissÀttningen. Regeln avser sÄledes att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlÀngdsprincipen och överensstÀmmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrÄn vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlÀngdsprincipen ingÄende.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armlÀndsprincipen bidrar till en rÀttssÀker tillÀmpning av korrigeringsregeln.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Syfte: Studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första Àr att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra Àr att analysera proxy voting utifrÄn den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och Àgande.Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkÀtundersökning med företag pÄ large cap-listan.Slutsatser: Svensk bolagsstyrning Àr i förÀndring, Àgare som visar upp ett nytt beteende. Det stÀlls krav pÄ bÀttre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod..

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och instÀllning kravet om att minst tvÄ styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieÀgare har pÄ svenska börsnoterade bolag. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi samlat in bÄde primÀr- och sekundÀrdata. PrimÀrdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillÀmpar Koden. SekundÀrdata har samlats in frÄn regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. UtifrÄn litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance sÄsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce.In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce.The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.